Så fungerar nya RIB-avtalet

Publicerad 13 mars 2017 kl 10:54

Vid främst våra stationer i Valdemarsvik och Åtvidaberg har ett antal medarbetare för en tid sedan sagt upp sig. Angivna orsaker till uppsägningarna är för många ett nytt avtal som tecknades i slutet på 2016, kallat RIB 17. Vad innebär detta avtal?

Alla som är anställda som deltidsbrandmän får sin lön via ersättningsnivåer i ett RIB-avtal och dess överenskommelser. Detta avtal är centralt förhandlat mellan Pacta och SKL, som är arbetsgivarorganisationerna för räddningstjänster, och Vision, Kommunal samt Brandmännens riksförbund (BRF), som är arbetstagarorganisationerna.

I höstas undertecknade parterna ett nytt centralt avtal, RIB 17. I och med att detta avtal är centralt måste parterna följa det, det vill säga varje räddningstjänst som är medlem i Pacta eller SKL.

Begränsade lokala förhandlingsmöjligheter
Ett undertecknat kollektivavtal förbinder båda parter att följa det. RIB 17 är dessutom ett normerande kollektivavtal, vilket innebär att ersättningsnivåerna måste tillämpas och inte får frångås, åt något håll.

Ett centralt kollektivavtal kan inte rivas upp eller omförhandlas lokalt. Lokala avtal kan tecknas men bara där det särskilt framgår i det centrala avtalet att man kan göra det och inom vilka områden som är möjliga.

Det finns därför begränsade möjligheter att teckna lokala avtal kring exempelvis ersättningsnivåer i RIB 17. Båda parter är lika bundna av de ersättningsnivåerna som finns i avtalet.

RIB 17 och lokala möjligheter
I det centrala RIB 17 finns tre områden som det finns möjlighet att teckna lokala kollektivavtal om:

  • § 4 mom 4 ansvarig förman
  • § 6 säkerhetsvakt
  • § 7 särskilt ansvarig/arbetsuppgift
  • I detta avseende är det inga förändringar i RIB 17 och tidigare avtal.

Vad innebär då det nya avtalet? Här är några förändringar:

  • Ob-ersättningen som ersättningsform har tagits bort. Det ekonomiska värde som ob-ersättningen innebar har dock fördelats om så att ersättningen på annan tid än obekväm har höjts.
  • För RIB-personal som förlorar på den borttagna ob-ersättningen (exempelvis den som bara kan ha beredskap på kväller eller helger för att huvudsysselsättningen sätter begränsningar), gäller vissa övergångsbestämmelser.
  • I det förra avtalet, RIB 15, kunde ett biltillägg på 300 kronor per beredskapsvecka ges förutsatt att man lokalt kommit överens om det. Avtalet innebar alltså inte någon ovillkorlig rätt till ersättningen. Ungefär hälften av alla deltidsbrandmän i Sverige hade detta tillägg. I det nya avtalet, RIB 17, har biltillägget som ersättningsform tagits bort, men motsvarande generella ekonomiska värde som fanns i bestämmelsen används istället till att höja beredskapsersättningen för alla. Inom RTÖG har inget biltillägg funnits, förutom vid ett övergångsskede under 2015 för medarbetare i Valdemarsvik och Åtvidaberg, då dessa kommuner hade gått med i förbundet.
  • Semesterbestämmelsen ändras och innebär att alla som har beredskap under sommarveckorna (från midsommar och sju veckor framåt) får en högre ersättning. Tidigare fick enbart de personer som hade beredskap samtidigt som de var lediga från sin huvudarbetsgivare, en högre ersättning.
  • Ersättningen för intyg om arbetsförmågan (tester, kontroller) ges för faktiskt tidsåtgång.

Vad innebär det nya RIB-avtalet?

Det nya RIB-avtalet innebär i ersättningsnivåer följande:

Räkneexempel (med och utan biltillägg):

 RiB15 RiB17*
Beredskap 168 h/1 vecka 4 006 kr 4 384 kr*
Övning 2,5 tim 390 kr 407,75 kr*
Larm första tim, x 2 478 kr 570,85 kr*
Larm följande timmar 156 kr 228,40 kr*
Ob-tillägg första tim x 1 119,50 kr 0 kr*
Totalt 5 149,50 kr 5 591 kr*
Bilersättning 300 kr
5 449,50 kr
17 beredskapsveckor/år 92 641,50 kr/år 95 047 kr/år*

Not: RIB16 och RIB17 utgör en helhet och är två sammanhängande delar i det nya avtal som parterna tecknade under hösten. Att jämföra med RIB16 istället för RIB15 vore därför inte korrekt. Värdet på höjningarna i RIB16 är till stor del betalning för RIB17, det vill säga att arbetstagarna alltså har fått betalt redan nu för ändringar som kommer först i maj 2017. RIB16 gäller enbart under perioden oktober 2016 till och med april 2017.

*Beräknat på märket för 2016 som var 2,2 procent. Detta kan alltså förändras något beroende på märket som sätts av exportindustrins parter kring 31 mars.

Lokala ersättningar utöver centrala avtalet
Utöver centrala avtalets ersättningar, tittar vi inom RTÖG nu på möjligheten att ersätta för förlorad arbetsförtjänst vid övning på dagtid för de som har en högre lön hos sin huvudarbetsgivare än 163 kronor/timma, samt att vi ser över förutsättningarna för extra ersättning för utförda extra beredskapspass vid vakanser.

Inom förbundet finns sedan tidigare även en överenskommelse om befälsersättning kopplat till arbetsuppgifter om 1 500 kronor per beredskapsvecka (mot avtalets ca 430 kronor). Även stationsansvarig har en ersättning via enskilda överenskommelser.

Det tjänar jag som deltidsbrandman

Som deltidsbrandman har man i grunden en ersättning för att ha beredskap (fr o m 1 maj 2017: 4 384* kronor per beredskapsvecka). Hur man har beredskap varierar vid våra stationer men i snitt har man beredskap 17 veckor per år.

Vid larm under sin beredskapsvecka får man sedan en ersättning per timma: 285,40* kr för första timman (en timlön som motsvarar en månadslön på 47 000 kronor vid heltidsarbete), samt andra och följande timmar: 228,40* kr ((en timlön som motsvarar en månadslön på 38 000 kronor vid heltidsarbete).

Utöver larm ska du öva ett visst antal timmar för att behålla dina kunskaper. Hos oss är övningstimmarna 50 per år. Ersättningen vid övning är 163* kronor per timma.

*Beräknat på märket för 2016 som var 2,2 procent. Detta kan alltså förändras något beroende på märket som sätts av exportindustrins parter kring 31 mars.

Den svenska modellen 

På det tidiga 1900-talet var svensk arbetsmarknad en av den mest konfliktfyllda i världen. Detta skadade svensk industri mycket, varför arbetsgivarna ville få ett slut på konflikterna. 1938 slöts därför det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det reglerade spelreglerna på arbetsmarknaden, till exempel vilka stridsåtgärder som fick användas.

Detta samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare samt det gemensamma ansvaret för kollektivavtalen har kommit att kallas ”den svenska modellen”. Den präglas av både fredsplikt och rätten att vidta stridsåtgärder.

  • Fredsplikten innebär att när två parter har kommit överens om ett avtal så har ingen part rätten att förändra avtalet under avtalsperioden.
  • Rätt att vidta stridsåtgärder innebär bland annat att de fackliga organisationerna har rätt att strejka och arbetsgivarna har rätt att utlysa lockout när ett nytt avtal är under förhandling.

Fredsplikten är central på svensk arbetsmarknad. Den är så central att den också regleras i Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och §41-44. En del i dessa lagar är att varken arbetsgivare eller arbetstagare under ett gällande kollektivavtal får vidta några stridsåtgärder som har som syfte att bland annat ändra ett gällande kollektivavtal (§41).

Det finns till och med reglerat i lagen att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer har ett gemensamt ansvar att förhindra och sätta stopp för sådana om de uppstår (§43). Som stridsåtgärder avses ”….arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd ”. Även massuppsägningar ses ofta som otillåten stridsåtgärd under gällande kollektivavtal, om de har som syfte att ändra ett gällande kollektivavtal.

SKL om RIB 17

Kommunal om RIB 17

Brandmännens Riksförbund