Vårt ansvar när beredskapen höjs och läget förändras
RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP
När samhällets beredskap höjs behöver vissa verksamheter fungera oavsett läge – och räddningstjänsten är en av dem. Vi arbetar varje dag för att förebygga olyckor, snabbt kunna rycka ut när något händer och ge stöd till invånare, kommuner och viktiga samhällsfunktioner. Vid höjd beredskap fortsätter vårt ordinarie uppdrag, men det kompletteras också med särskilda uppgifter som kräver utbildning, planering och uthållighet.
Som en del av Sveriges totalförsvar har vi ansvar för att skydda liv, egendom och miljö – även när förutsättningarna förändras. Det kan handla om att hantera följderna av attacker, större olyckor eller långvariga avbrott i samhällsviktiga funktioner, men också om att genomföra insatser kopplade till farliga områden eller kemiska och nukleära hot.
Här kan du läsa mer om vad räddningstjänsten gör när beredskapen höjs, hur vi stärker vår förmåga och vilken roll vi har i ett Sverige som förbereder sig för att klara kriser och ytterst krig.
Vad innebär Räddningstjänst under höjd beredskap?
Räddningstjänst under höjd beredskap innebär att den kommunala räddningstjänsten fortsätter sitt ordinarie uppdrag – men får också utökade ansvar och befogenheter när Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge, såsom höjd beredskap eller krig.
Detta styrs av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, som anger att samma uppdrag gäller som i fredstid, men med särskilda tillägg.
Oavsett samhällsläge gäller vårt kärnuppdrag som räddningstjänst
- Förebygga bränder och andra olyckor
- Genomföra räddningsinsatser när något händer
- Begränsa skador på människor, egendom och miljö
När beredskapen höjs utökas uppdragen. Räddningstjänsten kan då behöva:
- Märka ut och röja farliga områden, till exempel platser med oexploderad ammunition eller minor
- Upptäcka, indikera, sanera och skydda mot kemiska och nukleära stridsmedel
- Delta i befolkningsskydd och första hjälpen vid krigssituationer
Dessa arbetsuppgifter utförs inte i fredstid och kräver därför särskild utbildning och övning.
Hur stärker vi vår förmåga?
Den särskilda utbildning och övning som krävs för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag vid höjd beredskap kräver ökade resurser. Myndigheten för civilt försvar stöttar kommuner och räddningstjänstförbund med detta.
För att klara uppgifterna som tillkommer under höjd beredskap arbetar vi med att:
- Ta fram en krigsorganisation för vår verksamhet
- Genomföra utbildning och övning i tillkommande uppgifter
- Stärka materiell, utrustning och resurser
- Förbereda och planera för mottagande av civilpliktiga
Du och vi är en del av Sveriges beredskap
TOTALFÖRSVARET
Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara vårt lands fred och frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Om Sverige skulle utsättas för ett angrepp behöver vi alla, efter bästa förmåga, bidra till att försvara vårt land. Som svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige kan du omfattas av beslut om totalförsvarsplikt från kalenderåret du fyller 16 till och med året du fyller 70.
Som räddningstjänst är vi också en viktig del av Sveriges totalförsvar. Tillsammans med andra aktörer och myndigheter arbetar vi för att skydda civilbefolkningen om Sverige skulle hamna i krig. Vi gör det bland annat genom att hantera följderna av större attacker eller olyckor.
Så stärker civilplikten samhällets beredskap
CIVILPLIKT
Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten där även värnplikt och allmän tjänsteplikt ingår.
Civilt försvar är den verksamhet som bland annat statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, trossamfund, enskilda individer samt förenings- och kulturliv vidtar för att förbereda Sverige för krig.
För att öka Sveriges möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom totalförsvaret har civilplikten aktiverats inom bland annat räddningstjänsten.
Det innebär att staten kan krigsplacera och utbilda civila för att stärka räddningstjänstens personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Vid den första aktiveringen omfattade systemet främst personer som redan har en utbildning eller erfarenhet inom räddningstjänst. Från och med 2026 mönstras ungdomar för civilplikt inom kommunal räddningstjänst.
Organisation av civilpliktiga
CIVILPLIKT EFTER MÖNSTRING inom kommunal räddningstjänst
Arbetet pågår med att bygga upp ett utökat system för civilplikt. Genom mönstring och grundutbildning säkerställes det att kommunal räddningstjänst har den personal som behövs för att kunna fortsätta sitt uppdrag även vid höjd beredskap och krig.
Är du civilpliktig och placerad hos oss inom Räddningstjänsten Östra Götaland? Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor eller funderingar! Kontaktinformationen hittar du längst ner på den här sidan.
En skyldighet - inte ett val
DU ÄR EN DEL AV TOTALFÖRSVARET
Totalförsvarsplikt gäller för svenska medborgare och andra stadigvarande bosatta i Sverige från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år.
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
- Värnplikt i Försvarsmakten.
- Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om.
- Allmän tjänsteplikt. Den allmänna tjänsteplikten fullgörs genom att den totalförsvarspliktige:
- Kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,
- tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller
- utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer.
Om du arbetar i någon samhällsviktig verksamhet kan du istället komma att omfattas av den allmänna tjänsteplikten och vara skyldig att gå till ditt arbete för att verksamheten ska upprätthållas. Annars kan du komma att bli anvisad arbete och få göra enklare uppgifter som behövs för att samhället ska fungera.
FÖRBERED DIG HEMMA - BIDRA I KRISEN
HEMBEREDSKAP
Vid en större störning eller kris behöver hjälpen i första hand gå till dem som har det svårast. Därför är det viktigt att du och ditt hushåll kan klara er på egen hand under en tid. Vi rekommenderar att du planerar för att kunna hantera vardagen i minst en vecka – gärna längre om det är möjligt. Utgå från de behov som finns hos dig och dina närstående. En kris kan innebära att el, vatten eller andra samhällsfunktioner inte fungerar som vanligt under en längre period. När du kan lösa det viktigaste själv skapar du trygghet både för dig själv och för dem omkring dig. Detta kallas hemberedskap.
OM KRIGET ELLER KRISEN KOMMER
Broschyren Om kriget och krisen kommer är framtagen av Myndigheten för civilt försvar. I broschyren får du råd om hur du kan förbereda dig, och vad du ska göra om krisen eller kriget kommer.