Dags att uppvärdera och organisera civilas insatser!

Närmast en olycka står nästan alltid någon annan än vi inom räddningstjänsten. Fler och fler har börjat inse det och upptäcker den potential som finns hos människor som är på plats före oss. Men synen på dessa mänskliga resurser behöver uppgraderas och arbetet behöver organiseras bättre av oss inom räddningstjänsten. Det menar vår förbundsdirektör i sin senaste omvärldsspaning.

Den som larmar om en olycka, eller andra som befinner sig nära olyckan, gör ofta snabba och livsavgörande insatser. Inom svensk räddningstjänst tas detta ibland hand om genom olika former av samarbeten med allmänheten genom konceptet ”civila insatspersoner”. Det innebär att människor som är beredda att hjälpa till lite extra när olyckan är framme, får en viss utbildning och lite utrustning för att kunna hantera olika situationer, exempelvis viss sjukvård och att släcka mindre bränder.

Att människor utanför räddningstjänstens profession gör viktiga insatser är alltså allt mer vanligt och framför allt mycket viktigt, ibland livsavgörande. Men för att nå bättre effekt av dessa människors insatser kan civilas insatser inte längre vila på att ett fåtal eldsjälar inom räddningstjänsten tar hand om människors vilja att hjälpa till. Istället bör människors vilja att göra det lilla extra för andra understödjas och genomsyra hela räddningstjänsten, menar Ulf Lago, vår förbundsdirektör.

– På flera platser i Sverige förekommer någon form av organiserat arbete där civilas engagemang tas tillvara i olyckors tidiga skede, men inte sällan drivs detta av enskilda eldsjälar vid den lokala räddningstjänsten. Jag menar att verksamhet med civilas insatser behöver tas in i den ordinarie styrningen av räddningstjänstens verksamhet, säger Ulf Lago. Först då blir den bestående och en funktion att räkna med.

En annan konsekvens av att utvecklingen skett eldsjälsdrivet är att det skiljer väldigt åt i landet hur och om det fungerar vid de cirka 140 olika räddningstjänsterna. Denna fläckvisa förekomst av användandet av civila insatspersoner borde ändras.

– Den organisering av civilas insatser som är fläckvis behöver spridas över landet. Här behövs nationell samordning, och många olika aktörer behöver hjälpa till i arbetet. Allt från bland annat teknikleverantörer och utbildare till myndigheter.

Vidare menar Ulf Lago att insatserna som civila gör behöver kunna uppmärksammas bättre genom att systemen för att följa och mäta effekterna blir bättre.

Det finns stora vinster för hela samhället när fler människor kan göra snabba insatser i olyckors tidiga skede. En är att små olyckor förhindras att bli stora, vilket minskar skadekostnader och lidande för både privatpersoner och samhället i stort.

– En annan vinst är att räddningstjänsten kan fokusera sina resurser på de stora utmaningarna framöver, bland annat upprustningen inom det civila försvaret och på att bli ännu bättre på att hantera de stora olyckorna som blir allt fler, säger Ulf Lago. Alla olyckor som kan förhindras eller hanteras av andra är en vinst för hela samhället.

Under 2023 startar vi vårt arbete med att stärka civilas insatser i verksamheten, och för perioden 2024-2027 är området ”civilas insatser” ett av fem prioriterade områden. För att Sverige ska ha ett samhälle där fler människor vill och kan göra snabba insatser, hoppas Ulf Lago på att fler följer efter de räddningstjänster som redan har tagit många steg i organiseringen med civila insatspersoner. Vi har nu börjat.