Projekt Radhusinventering

Bakgrund till radhusprojektet

Vi på Räddningstjänsten Östra Götaland har under de senaste åren inventerat så kallat byggnadstekniskt brandskydd i utvalda radhus i Norrköpings och Linköpings kommun. Bakgrunden till detta är tidigare uppmärksammade radhusbränder runt om i landet.

Under inventeringen har vi upptäckt att det i många radhus finns allvarliga brister som vid bränder kan leda till omfattande egendomsskador. Brister som uppmärksammats i flera radhus är ventilerad takfot, bristfälliga brandcellsavskiljande väggar på vinden samt lätta konstruktioner i vindsbjälklag och takstolar. Dessa brister innebär att en brand kan spridas via takfoten upp till vinden och därefter till andra lägenheter, betydligt snabbare än det krav som finns på 60 minuters brandmotstånd mellan olika lägenheter.

Inventering genom besök på plats

Syftet med vårt projekt är att identifiera radhuslängor med brister i det byggnadstekniska brandskyddet. Inventeringen fungerar så att vi från räddningstjänsten kommer ut och gör besök i radhuslängor för att undersöka det byggnadstekniska brandskyddet. Vi gör stickprovskontroll hos slumpmässigt utvalda bostäder, ett besök kostar ingenting för fastighetsägaren.

För att kunna göra en bedömning av brandskyddet behöver vi få tillgång till vinden och titta framförallt på:

  • Brandcellsavskiljning på vinden, otätheter och håltagningar.
  • Om takfoten är ventilerad.
  • Konstruktion av takstolar och vindsbjälklag.

Vad händer sedan?

Visar det sig att just ditt radhus har ett bristfälligt byggnadstekniskt brandskydd kommer vi på räddningstjänsten att ha fortsatt kontakt om vidare åtgärder. Om vi upptäcker allvarliga brister kopplade till de tidigare nämnda punkterna informerar vi fastighetsägarna om detta och ber dem samtidigt åtgärda bristen. Vi tror att man som fastighetsägare är mån om det egna brandskyddet, men även andra boende i ett radhus. Är det så att någon fastighetsägare inte är villig att åtgärda bristerna kan räddningstjänsten komma att göra en tillsyn och utfärda ett föreläggande för att bristerna ska åtgärdas, detta ser vi på räddningstjänsten dock som bland de sista utvägarna. Hittar vi inga brister kommer vi även att meddela detta.

Vanliga brister

Här samlar vi information till dig som är intresserad att läsa mer om vanliga brister i radhus.

Svenska byggregler har länge haft som krav att en brand i en lägenhet inte ska sprida sig till angränsande lägenheter fortare än 60 minuter. Erfarenheter från bränder samt inventeringar av byggnadstekniskt brandskydd i radhus har dock visat att det ofta finns brister i brandskyddet som gör att brandspridning kan ske mycket fortare än så. Ett vanligt sätt att konstruera radhus är att göra ett vindsbjälklag med 30 minuters brandavskiljande förmåga samt avskiljande väggar på vinden mellan lägenheterna, även dessa med 30 minuters avskiljande förmåga. Tanken är då att vindsbjälklaget och avskiljande vägg på vinden tillsammans ska ge 60 minuters skydd mot brandspridning. Denna lösning i kombination med ett antal byggnadstekniska brister möjliggör dock avsevärt snabbare brandspridning.

Figur 1. Brandspridning via takfot till vinden och vidare till andra lägenheter (Erlandsson, 1998).

Brandcellsavskiljning på vinden, otätheter och håltagningar.

De brandcellsavskiljande väggar som finns på radhusvindar har många gånger visat sig ha brister. Det är bland annat vanligt att väggarna inte är byggda tätt mot yttertak och i vissa fall kan väggarna saknas helt. Den avskiljande väggen kan vara ansluten mot exempelvis en träfiberboard eller plastduk som när den blir utsatt för brand bågnar och tappar sin form eller snabbt brinner igenom. Detta leder till att det bildas en glipa där brandgaser kan ta sig igenom till intilliggande vindsutrymme.

Det är också vanligt att det finns genomföringar i avskiljande väggar för kablar och ventilation som inte är korrekt tätade. Detta gör att väggen är otät och avskiljningen fungerar inte utan branden kan snabbare sprida sig genom vinden.

Figur 2. Bilden visar hur en glipa kan uppstå mellan den avskiljande väggen och yttertaket om väggen är ansluten till exempelvis en träfiberboard eller plastinnertak (Malmgren, 1997).

Ventilerad takfot

För byggnader med ventilationsöppningar till vinden i anslutningen mellan ytterväggarna och yttertaket finns möjligheten för en brand att sprida sig upp till vinden via takfoten. På detta sätt kringgår branden den avskiljning som ofta finns i vindsbjälklaget. Detta är en av de vanligaste orsakerna till brandspridning då en ventilerad takfot ofta är en förebyggande metod för fuktskador på vindar. Efter att branden har spridit sig upp till vinden kan den sprida sig vidare till andra lägenheters vindsutrymmen om inte avskiljande väggar är byggda och tätade på rätt sätt.

Takkonstruktioner

Fackverk med leder sammankopplade med spikplåt eller liknande är en vanlig lätt konstruktion i radhus. Bristerna med denna konstruktion är dock att det räcker att en led fallerar för att hela konstruktionen skall bli svag vilket kan ge risk för att hela konstruktionen rasar samman. Oftast är spikplåten den svaga punkten i sådana fackverk. Vid en eventuell brand lossnar spikplåtarna snabbt vilket leder till att vinden kan rasa samman.

Figur 3. Spikplåt (Danielsson, 2005)

Information till radhus med brister

Räddningstjänsten skickar löpande ut information till samtliga hushåll i inventerade radhus där byggnadstekniska brister har uppmärksammats. I informationsbladet så sammanställs de påträffade bristerna och du som fastighetsägare uppmanas att vidta rekommenderade åtgärder:

Du kan läsa brevet här: Utskick efter inventering – För radhus med brister

Vilka åtgärder bör jag vidta som har ett radhus med brister?

Ansvaret för brandskyddet i en byggnad ligger på fastighetsägaren enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten rekommenderar därför att du eller din förening vidtar åtgärder för att förbättra brandskyddet.

Att tänka på innan du genomför åtgärder

Alla brandskyddsförbättrande åtgärder ska vara fackmannamässigt utförda. De exempel som ges på utformningar i denna text är ungefärliga beskrivningar, den som gör ombyggnationen ansvarar för att säkerställa att konstruktioner uppfyller rätt avskiljande förmåga och att montage sker enligt tillverkarens anvisningar. Respektive produkttillverkare har oftast egna typlösningar som är godkända för olika brandtekniska klasser. Det finns typlösningar där regelkonstruktion, tjocklek och typ av isolering samt antal gipsskivor varierar vilket kan påverka avskiljande förmåga.

I samband med tätning av takfot och avskiljning av vind rekommenderar vi på räddningstjänsten att du alltid tar kontakt med en sakkunnig inom ventilation för att säkerställa att dessa åtgärder inte påverkar ventilationen och eventuellt medför problem med fukt. Enligt uppgift blir det oftast inte problem med fukt men fastighetsägaren bär det fulla ansvaret för att säkerställa detta i samband med en ombyggnad.

Eftersom vi genomfört stickprovskontroller kan det betyda att en fackman kan upptäcka fler brister när du anlitar denne. Vi vill därför göra dig uppmärksam på att du som fastighetsägare ansvarar för att noggrant undersöka vilka brister som finns i just din lägenhet/fastighet och att åtgärda dessa.

color-yellow

Tänk också på detta:

Du kan vara skyldig att anmäla vissa åtgärder enligt Plan- och Byggförordningen (PBF 2011:338) kapitel 6:5 och VÄS 3 (BFS 2017:4). Det gäller främst om konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs, eller om ändringen väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad.

Vi rekommenderar därför att du som fastighetsägare kontaktar bygglovskontoret/-enheten i din kommun för att diskutera åtgärder och anmälningsplikt innan du påbörjar arbetet.

Det kan också vara så att Plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler ställer högre krav på exempelvis brandcellsavskiljande väggar (brandcellsgränser), än vad vi som räddningstjänst gör. Våra rekommendationer grundar sig i lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Om du till exempel sätter upp en helt ny vägg, så ska den ändrade delen uppfylla nuvarande byggregler. I en bostad motsvarar det EI 60.

Intyg om åtgärdade brister

Vi vill att du dokumenterar att lämpliga åtgärder har genomförts och att de är utförda på ett fackmannamässigt sätt. Därefter vill vi att du skickar in ett skriftligt intyg tillsammans med dokumentationen av åtgärderna till oss på räddningstjänsten. I intyget ska framgå vilka brandskyddsförbättrande åtgärder som har gjorts och på vilken eller vilka adresser. Komplettera dokumentationen på åtgärder med bilder och kontaktuppgifter till fastighetsägaren.

Åtgärder

Vi anser att minst följande åtgärder är skäliga att vidta för att skapa ett tillfredsställande skydd:

1.       Brandcellsavskiljande väggar på vind

Se till att brandcellsavskiljande väggar på vinden mellan varje fastighet/lägenhet har lägst brandteknisk klass EI30, det vill säga förmåga att stå emot minst 30 minuters brand. Ett exempel på en sådan vägg är en stomme av träreglar med 13 mm tjocka gipsskivor på vardera sidan om stommen. Om vinden utgör boyta gäller andra krav, se då istället under rubriken Inredd vind.

Om det mellan din och din grannes fastighet eller lägenhet helt saknas brandcellsavskiljande väggar på vinden måste dessa uppföras. Ett exempel på konstruktion för att uppfylla brandteknisk klass EI30 för en brandcellsavskiljande vägg på vind är en stomme med träreglar (minst 45×95 mm c ≤ 600mm) och på båda sidor försedd med minst 13 mm gipsskivor. Mellan reglarna ska det finnas minst 95 mm isolering av mineralull eller stenull. Väggen ska utföras tät utan glipor, hål eller skarvar. Se till att avskiljande väggar på vinden står rakt ovanpå och följer de lägenhetsavskiljande väggarna, anslutningar mellan väggarna ska vara täta. Var särskilt noggrann med anslutningen mot yttertaket så den är tät i minst samma klass som väggen för annars kan brandspridning snabbt ske förbi den avskiljande konstruktionen. Tänk på att vissa brandklassade tätningsmassor är brännbara och därför kräver tät drevning av stenull för att uppfylla sin funktion. Att ansluta brandcellsavskiljande vägg mot en träfiberboard, masonitskiva eller plastduk är inte tillräckligt då de snabbt brinner igenom och deformeras. Om vinden utgör boyta gäller andra krav, se då istället under rubriken Inredd vind.

2.       Brandcellsavskiljande väggar ska sluta tätt mot yttertaket

Se till att brandcellsavskiljande väggar på vinden sluter tätt mot yttertaket. Den bästa lösningen är att brandcellsavskiljande väggar dras genom yttertaket så det bryts mellan olika brandceller. I vissa fall kan det dock räcka att ansluta brandcellsavskiljande väggar mot yttertakets undersida om yttertaket är obrännbart. Då är det mycket viktigt att anslutningar mot taket utförs korrekt och tätas med brandklassad tätningsmassa i minst samma brandklass.

Om yttertaket består av spontad träpanel eller liknande konstruktion kan det vara okej att ansluta brandcellsavskiljande väggar mot sponten. Även i detta fall är det mycket viktigt att anslutningar mot taket utförs korrekt och tätas med erforderlig brandklass. Dessutom måste yttertakets undersida skyddas med tändskyddande beklädnad minst 600 mm på vardera sidan om den brandcellsavskiljande väggen. Detta kan göras med exempelvis en 13 mm gipsskiva som från väggen går ut minst 600 mm. Tänk på att vissa brandklassade tätningsmassor är brännbara och därför kräver tät drevning av stenull för att uppfylla sin funktion. Att ansluta brandcellsavskiljande vägg mot en träfiberboard, masonitskiva eller plastduk är inte tillräckligt då de snabbt brinner igenom och deformeras.

3.       Täta hål och genomföringar i brandcellsavskiljande väggar

Samtliga genomföringar genom brandcellsavskiljande väggar måste tätas på ett godkänt sätt så att genombrottet inte försämrar byggnadsdelens brandmotstånd. Tänk på att vissa brandklassade tätningsmassor är brännbara och därför kräver tät drevning av stenull för att uppfylla sin funktion.

4.       Täta takfoten

För att förhindra brandspridning via takfoten förbi avskiljande väggar behöver takfoten tätas på vardera sidan om avskiljande väggen som finns mellan varje fastighet eller lägenhet. Detta genom att täta minst 1 meter på vardera sidan om den avskiljande väggen, alternativt täta motsvarande två takstolar i bredd på vardera sidan (1,2 meter med c 600 mm). Detta kan göras genom att montera gipsskivor och täta med brandklassad fogmassa.

Inredd vind

Avskiljning i minst EI30 kan vara tillräckligt när det är oinredda vindar på vardera sidan om den brandcellsavskiljande väggen. Om vinden utgör boyta måste brandcellsavskiljande väggar alltid ha lägst brandteknisk klass EI60 mot vindsutrymmen eller vind som ligger i intilliggande fastighet eller lägenhet, det vill säga förmåga att stå emot minst 60 minuters brand. Då behöver det finnas en vägg som exempelvis består av en stomme av träreglar (minst 45×120 mm c ≤ 600mm) samt dubbla lager 13 mm tjocka gipsskivor på vardera sidan om stommen. Mellan reglarna ska det finnas minst 120 mm isolering av stenull. Tänk på att du ska ha bygglov för ombyggnationen vid inredning av vind.

 

Vad händer om man inte vill åtgärda bristerna?

Vi tror att man som fastighetsägare är mån om det egna brandskyddet, men även andra boende i ett radhus. Om det är så att en fastighetsägare inte vill åtgärda bristerna kan räddningstjänsten komma att göra en tillsyn och utfärda ett föreläggande för att bristerna ska åtgärdas. Detta tillvägagångssätt ser vi som en av de sista utvägarna för att komma tillrätta med allvarliga brister.

Mer information

Kostar räddningstjänstens besök något?

Nej, nu när vi inventerar är besöket helt kostnadsfritt. Är det så att vi inte får tillträde till radhus som vi kan misstänka ha allvarliga brister eller att en fastighetsägare vägrar att vidta åtgärder mot allvarliga brister kan vi göra en tillsyn istället och i samband med det utfärda ett föreläggande, tillsyn är däremot förenad med en kostnad. Detta ser vi på räddningstjänsten dock som bland de sista utvägarna.

När får jag reda på om jag behöver åtgärda brister i min fastighet?

Efter besöket gör vi en bedömning av det byggnadstekniska brandskyddet. När bedömningen är klar kommer vi så småningom att gå ut med en uppmaning till alla berörda fastighetsägare som har radhus med ett bristfälligt brandskydd. Informationen kommer samtidigt till alla i samma radhuslänga. Vi kommer också uppmana att brandskyddsförbättrande åtgärder dokumenteras med ett skriftligt intyg av en fackman som sedan skickas till räddningstjänsten. Är det så att vi inte påträffat några brister så kommer vi även att informera om detta.

Vad kan vara en rimlig åtgärd?

Bland annat Uppsala Brandförsvar har gjort en stor inventering av byggnadstekniskt brandskydd bland radhus där de i flera fall uppmärksammade tidigare nämnda brister. Uppsala Brandförsvar har förelagt en radhuslänga som de bedömt har ett oacceptabelt brandskydd. De åtgärder som krävdes var:

  • Otäta takfötter ska tätas minst 1 meter på varje sida om den avskiljande väggen som finns mellan varje lägenhet eller fastighet.
  • Den avskiljande förmågan på vinden mellan lägenheterna eller fastigheterna har minst 30 minuters avskiljande förmåga.
  • Avskiljning på vinden ska sluta tätt mot yttertaket.
  • Genomföringar i avskiljande väggar mellan lägenheter eller fastigheter ska tätas på ett brandtekniskt godkänt sätt motsvarande minst EI30.

Denna lösning bedöms motsvara minst 30 minuters avskiljande förmåga. Föreläggandet blev överklagat av fastighetsägare men både Länsstyrelsen, Förvaltningsdomstolen och Kammarrätten har gjort samma bedömning som brandförsvaret att åtgärden är skälig att kräva i förhållande i kostnad. Nu väntar eventuellt en prövning i Högsta förvaltningsdomstolen. Om Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Uppsala Brandförsvar eller om de väljer att inte pröva fallet så blir föreläggandet prejudicerande. Det vill säga att fallet är ledande för hur liknande fall ska bedömas.

När får jag reda på om jag behöver åtgärda brister i min fastighet?

Efter besöket gör vi en bedömning av det byggnadstekniska brandskyddet. Till alla berörda fastighetsägare som har radhus med ett bristfälligt brandskydd kommer vi så småningom skicka ut ett informationsblad med bedömningen samt rekommendationer om att vidta brandskyddsförbättrande åtgärder. Informationen kommer samtidigt till alla i samma radhuslänga. Efter att åtgärderna är utförda ser vi gärna att fastighetsägaren eller hantverkaren skickar in dokumentation på åtgärderna. Är det så att vi inte påträffat några brister så kommer vi även att informera om detta.

Vem står för kostnaden att åtgärda bristerna?

Det är fastighetsägare som har det yttersta ansvaret för brandskyddet i fastigheten, detta står i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är alltså fastighetsägaren som står för kostnaderna att åtgärda eventuella brister.

Vad kostar det att åtgärda bristerna?

Kostnaderna varierar självklart mycket beroende på vilken typ av brist det rör sig om, hur omfattande åtgärderna är samt om man bor i en gavellägenhet eller inte. Tidigare typfall av utförda arbeten har legat på en kostnad mellan 5 000 och 30 000 kronor per hushåll. Domstolen har bedömt denna kostnad som skälig i Kammarrätten.

Kan jag göra åtgärderna själv?

Tanken är att alla lägenheter med brister i brandskyddet i en radhuslänga ska åtgärda dessa och då kan man anlita en byggare tillsammans. Men vet man hur man ska göra för att åtgärda bristerna finns det inget som hindrar att man åtgärdar den egna lägenheten på egen hand. Alla brandskyddsförbättrande åtgärder ska dock vara fackmannamässigt utförda. Efter utförda åtgärder ser vi gärna att du skickar in en beskrivning av vad som är gjort. Skicka gärna med bilder. Mejla till oss; kontaktuppgifter finns längst ned på sidan. Glöm inte att skriva vilken adress som beskrivningen gäller.

Vad händer om jag inte gör någon åtgärd vid brister i brandskyddet?

Om bristen anses som allvarlig och man inte vill åtgärda den så kan vi, som sagt, göra en tillsyn och utfärda ett föreläggande med krav på att bristen ska åtgärdas. Detta föreläggande kan överklagas om man som fastighetsägare anser att det är felaktigt. Vår förhoppning är dock att vi inte ska behöva använda oss av just förelägganden.

Referenser

Danielsson, C (2005). Brandspridning via den ventilerade takfoten. Östersund: Mittuniversitetet

Erlandsson, U. (1998). Enkla bränder blir svåra i osektionerade radhus. Sirenen Nr 2 1998

Malmgren, S. (1997). Billigt byggande ökar risken för brandspridning i radhus. Sirenen Nr 6 1997

color-yellow

Kontakt

Du är förstås välkommen att kontakta oss via antingen telefon eller e-post.

Joar Hjertberg
Chef samhällsskydd
010-480 41 22
joar.hjertberg@rtog.se

Karolin Broström
Brandingenjör
010-480 41 20
karolin.brostrom@rtog.se