Sotning

Alla fasta förbränningsanordningar, som eldstäder och pannor, ska sotas (rengöras) och brandskyddskontrolleras regelbundet. Vid sotning görs förbränningsanordningen och rökkanalen fri från sot. Vid brandskyddskontrollen kontrolleras att anläggningen är hel och sköts på ett bra sätt.

Enligt lagen om skydd mot olyckor har räddningstjänsten ansvaret för att det sker sotning och brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler. Sotningsfrister beslutas av respektive kommun medan brandskyddskontrollen ska göras enligt föreskrifter från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).

För Linköpings, Norrköpings, Söderköpings, Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner har vi ansvaret för att sotning och brandskyddskontroll genomförs. Vi handlar sedan upp vilka företag som rengör i respektive kommun. Kontakta därför din lokala skorstensfejarmästare (sotare) om du har frågor om sotning i just ditt hem.

Kontakta din sotare

Rengöringsintervall

När kommunen respektive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, fastställer intervall (frister) för sotning respektive brandskyddskontroll tar man hänsyn till en mängd faktorer: sotbildning, bränsle, typ av anläggning, klimatförhållanden och bebyggelsestruktur.

Objekt som ska rengöras och brandskyddskontrolleras är indelade i fyra grupper:

  1. Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor
  2. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder
  3. Lokaleldstäder (exempelvis braskamin, kakelugn, öppen spis)
  4. Imkanaler i restauranger eller andra större kök.

(Något generellt krav på att rengöra imkanaler i bostadshus finns inte från och med 1 januari 2004. Eventuella krav på rengöring av imkanaler gäller endast de fastigheter som har krav på OVK, obligatorisk ventilationskontroll. Byggnadsnämndskontoret tar emot kontrollintyg och för register över OVK.)

De föreskrifter som gäller för sotningsfrister tas av varje kommunfullmäktige och ser ut så här:

Lokala föreskrifter om frister för sotning 2015 3 5

Sotningsfrister

Typ av eldstadRengöring (Sotning)Brandskyddskontroll intervaller
HeadingVärme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor
Eldning sker i panna, oavsett bränsletyp, som ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av personal, med driftingenjörsutbildning eller av annan kvalificerad driftledare.4 år6 år
Konventionella pannor avsedda för fast bränsle.3 gånger/år3 år
Pannor avsedda för fast bränsle med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning.2 gånger/år3 år
Pannor med pellets i helautomatisk, standardiserad anläggning som är speciellt konstruerad för eldning med pellets.1 år6 år
Pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotningssynpunkt motsvarande bränsle (t.ex. spannmål) och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet.1 år3 år
Pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle.3 gånger/år3 år
Pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW.1 år6 år
Pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kW.2 år6 år
HeadingKöksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder för matlagning
Eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotningssynpunkt, motsvarande bränsle. Exempel är Vedeldad pizzaugn, kolgrill och liknande eldstäder som eldas i större omfattning än för enskilt hushållsbehov.6 gånger/år3 år
Eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotningssynpunkt, motsvarande bränsle.1 år6 år
Eldning, med bränsle enligt ovan, sker för enskilt hushållsbehov.Enligt lokaleldstad6 år
HeadingLokaleldstäder (T.ex. köksspis, braskamin, öppen spis med eller utan insats, kakelugn, kamin, mm)
Eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. (vedåtgång > 1 m3 ved/år).1 år3 år
Eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning.3 år6 år
Eldstäder som finns i fritidshus.3 år6 år
HeadingImkanaler (i restauranger eller andra större kök)
Imkanal i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen.3 gånger/år2 år
Imkanal som endast används för uppvärmning av mat eller liknande.1 gång/år2 år
HeadingGas
Fasta förbränningsanordningar avsedda för eldning uteslutande med gas ska endast genomgå brandskyddskontroll om de är anslutna till avgaskanal.Rengörs ej6 år

Sota själv

Här hittar du ansökningsblanketten för egensotning.

Enligt 3 kap 4 § lagen om skydd mot olyckor, får vi medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Lagens viktigaste syften är att tydliggöra den enskildes ansvar för sitt skydd mot olyckor, möjliggöra lokala anpassningar av hur skyddet utformas samt lyfta fram förebyggande arbete.

Krav för att sota själv

Om du vill rengöra (sota) på egen fastighet behöver du:

  • ha nödvändig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring
  • ha fysisk förmåga att arbeta på tak
  • ha nödvändiga redskap för rengöring.

Du förbinder dig att följa rengöringsfrister samt att dokumentera rengöringen och ska på begäran kunna visa upp dokumentation för kommunen.

Vid prövningen av din ansökan om att få rengöra (sota) själv, tar kommunen hänsyn till förbränningsanordningens komplexitet, risksituationen, dina kunskaper samt de generella förutsättningarna för uppgiften.

Låta annan sota

Du kan även låta någon annan än kommunens sotare utföra rengöring på din fastighet.

Villkoren är då att:

  • kompetenskravet för den som ska utföra rengöringen för fastighetsägarens räkning på den egna fastigheten ska vara det samma som för den som utför rengöringen för kommunens räkning Med andra ord: den person som ska utföra rengöring på annans fastighet bör ha lägst skorstensfejarutbildning.
  • ändrade förhållanden vad gäller eldningsanläggningen ska anmälas till kommunen.
  • fastighetsägaren ska iaktta de sotningsfrister som fastställts av kommunen.
  • fastighetsägaren ska journalföra genomförda rengöringar.

Om du vill sluta med egensotning

Om du inte längre vill sota själv (ta tillbaka begärd egensotning) ska fastighetsägaren anmäla detta till räddningstjänsten och sedan själv ansvara för att kontakt tas med den upphandlade utföraren för sotning/brandskyddskontroll.

Ett beslut om egensotning följer enbart fastighetsägaren, inte fastigheten. Vid ägarbyte ska detta anmälas till räddningstjänsten och den ”gamla” fastighetsägaren ansvarar för att anmäla det till oss på RTÖG. Tillträdande fastighetsägare ansvarar för att ta kontakt med upphandlad utförare för att anmäla fastigheten som rengöringsobjekt i de fall där nya fastighetsägaren ej önskar egensotning.