Här dör dubbelt så många i bränder

Varje år inträffar uppskattningsvis 24 000 bostadsbränder i Sverige. Av alla dessa bränder leder 18 000 inte till någon utryckning för räddningstjänsten tack vare att människor själva kan släcka bränderna. Men, bland de övriga 6 000, som leder till utryckning, uppstår dödsbränderna beroende på att alla inte har förutsättningarna att rädda sig själva. Istället får de ofta möta en fasansfull död, ensamma.

Omkring 100 personer omkommer varje år i en brand. De som omkommer har ofta några saker gemensamt: de har av olika anledningar svårt att uppfatta att det brinner och svårt att själva göra något åt det såsom att släcka eller utrymma. Att det ser ut så här har varit väl känt under många år, och nu har flerårig forskning gett oss sådana fakta att vi inte längre kan låta bli att göra något.

Lagkrav på aktivt arbete
Sedan 1 januari 2021 gäller en skärpt lagstiftning som kräver att kommuner och räddningstjänster bedriver ett aktivt arbete mot bränder där människor omkommer. Något vår förbundsdirektör Ulf Lago tycker är bra.

– Det är en bra lagstiftning, som ännu tydligare ställer krav på oss i att få ned antalet dödsbränder, säger Ulf Lago.

År 2021 och 2022 var mörka år inom vårt område. Elva personer omkom vid bränder, och räknat per invånare är det under dessa år dubbelt så många som rikssnittet. Många är äldre, funktionsnedsatta och utan möjlighet att påverka sin situation med egen kraft eller förmåga.

Det kan bli värre
Den ekonomiska situationen i samhället just nu skulle kunna leda ökad ekonomisk utsatthet för än fler. Ekonomisk utsatthet kan i sin tur leda till social utsatthet, och då är steget inte så långt till att också bli mer utsatt för dödsbränder. Med andra ord kan antalet människor som uppfyller räddningstjänstens kriterier för att definieras som riskutsatta, öka i framtiden.

– Vi ser att de som omkommer inte bara är äldre, utan även människor som exempelvis är starkt påverkade av alkohol eller droger, säger Ulf Lago. Social utsatthet är ofta en gemensam faktor vid dödsbränderna.

Riskutsatta behöver en skälig skyddsnivå
Ulf Lago menar att riskutsatta har fått allt för lite uppmärksamhet i det förebyggande arbete som bedrivs i samhället. I socialtjänstsammanhang används ibland skälig levnadsnivå som begrepp, och det begreppet borde finnas även när vi diskuterar brandskyddsnivå för människor menar Ulf.

– Brandvarnare, brandsläckare och brandfilt är vad alla behöver för att klara sin säkerhet. Våra riskutsatta är dock inte alltid tillräckligt skyddade med detta utan behöver hjälpmedel för att exempelvis kunna höra eller uppfatta brandvarnaren. Andra kan behöva flamsäkra sängkläder, en spisvakt eller en portabel sprinkler.

Inte längre någon annan = du
I dessa oroliga tider blir det än viktigare att vi myndigheter och övriga aktörer, men även privatpersoner, står upp för de utsatta och visar ett kollektivt ansvar. Vi behöver alla bredda vårt tänkande, både inom arbetet och i privatlivet. Det kan inte längre handla om att ”någon annan” gör, nu behöver alla se över vad man kan göra.

– Börja med att se över brandskyddet hos dig själv och sedan hos personer du har i din närhet. Nära, kära, grannar. Har de en bra brandsäkerhet, är även du tryggare, säger Ulf.