Kriser har gjort beredskapen för skogsbränder i Östergötland bättre

Publicerad 21 juni 2022 kl 10:21

Så här års är bränder i skog och mark inte sällan ett hett ämne och klimatförändringarna har bidragit till att bränderna både uppstår lättare och sprids snabbare. Åren 2014, 2018, 2020 och 2021 är år då många stora skogsbränder rasade i Sverige, och i södra Europa ser vi nu åter höga temperaturer och omfattande skogsbränder. Har, och i så fall hur, har alla bränderna förbättrat svensk räddningstjänst?

En effekt av de många, och flertalet gånger omfattande, skogsbränderna är att beredskapen på senare år har blivit mycket bättre. En framgångsfaktor för den bättre beredskapen är tillgången till flygande skogsbrandsbekämpning via brandflygplan och helikoptrar. Idag finns de beredda på flera ställen i landet, och var de står beror på var i landet det för tillfället är störst brandrisk.

– Den ökade tillgången och tillgängligheten har gjort att vi nu kan sätta in flygande resurser mycket tidigare, säger vår förbundsdirektör Ulf Lago.

– Det leder till att nästan inga skogsbränder längre blir stora. Det kan vi tacka MSB för (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Fler räddningstjänster samverkar idag
En annan, och inte oviktig, del i den förbättrade beredskapen är mer samverkan mellan många räddningstjänster.

– Vi ingår sedan några år tillsammans nu med ett 30-tal andra räddningstjänster i Södermanland, Östergötland, Kalmar, Småland, Kronoberg och Blekinge i ett samarbete som kallas RSÖS. En förkortning som står för Räddningsregion Sydöstra Sverige.

– Genom denna samverkan kan vi mycket lättare hjälpa varandra vid stora olyckor.

Ännu bättre utbildad personal
Samarbetet i RSÖS startade 2018 och har använts flera gånger; senast vid skogsbranden i Mönsterås för nästan exakt ett år sedan. Genom RSÖS hjälps vi också åt med att alltid hålla en beredskap med en kontaktperson för vår samlade samverkan, kallad inriktnings- och prioriteringsfunktion, IPF.

Samverkan mellan allt fler räddningstjänster och tillgången till flygande resurser för skogsbrandsbekämpning i all ära, men en viktig del är också det som görs på marken av räddningspersonalen.

– Här har vi satsat mycket på utbildnings- och övningstid de senare åren. Vår kunskap att tolka brandriskvärden har blivit bättre och nu kan vi lättare anpassa hur mycket resurser vi själva skickar till en brand.

Kriser skyndar på beredskapen
Vi ska inte heller glömma bort skogsnäringen som på senare år också har ökat sin kunskap och förmåga inom området. En näring som vi dessutom har en bättre samverkan med idag.

– Den allt bättre beredskapen vid skogsbränder hade aldrig kommit till stånd utan de större bränderna de senare åren. Men det är nog så all krishantering utvecklas; det är inträffade händelser som leder till de stora förändringarna, konstaterar Ulf Lago.