Vi koncentrerar och utökar våra specialförmågor

Vid dagens direktionsmöte beslutade direktionen att godkänna budgeten för kommande år. Det möjliggör nya satsningar för att möta samhällets nya risker, bland annat sprängningar och komplicerade bränder. De nya förmågorna är möjliga att skaffa i och med att vissa besparingar och effektiviseringar görs inom andra förmågor och områden.

En av de punkter som var uppe för beslut vid dagens direktionsmöte var budget för 2021. För att få budgeten i balans har besparingar varit nödvändiga. Dessa har hittills gjorts genom att vi inte tillsatt vissa lediga tjänster och genom att göra besparingar inom så kallade ”övriga kostnader”. Ytterligare ett område som setts över är våra så kallade särskilda förmågor dit insatser vid kemikalieolyckor, räddning vid hög höjd eller i lågpunkter (brunnar etc) samt räddningsdykning hör.

– Vi måste både kunna satsa på ny kompetens och göra besparingar för att möta framtidens risker, säger Magnus Cato, direktionsordförande. Den här budgeten ger oss den möjligheten. Eftersom det här är så viktiga frågor har vi bett om att få fortlöpande information under förändringens gång.

Utökning för att möta nya risker
I och med dagens budgetbeslut kommer vi kunna satsa på att utöka vår kompetens inom områdena brandsläckning i komplicerade byggnader samt sök- och räddningsförmåga vid kollapsade konstruktioner. Något som är nödvändigt för att även kunna rädda liv inom dessa riskområden som förväntas bli vanligare i och med fler och högre byggnader samt de allt mer förkommande sprängningarna eller hot om sprängningar.

Koncentration av dagens förmågor
Beslutet innebär att vi nu kommer koncentrera de särskilda förmågorna till en station per förmåga mot idag då respektive nuvarande förmåga finns på flera stationer. Arbetet med att se över vilken station som ska ha respektive förmåga påbörjas nu.

Frågor och svar om våra så kallade särskilda förmågor

Vad är en särskild förmåga?
Svar: Det vi benämner som en särskild förmåga är en förmåga som medarbetare med särskild kunskap, träning och förmåga har. Idag är dessa förmågor:

• att kunna göra insatser vid kemikalieolyckor
• räddningsdykning
• räddning på hög höjd eller i lågpunkter (brunnar etc).

Var och en av dessa har vi idag vid två stationer per förmåga. När vi nu behöver utöka våra förmågor för att även kunna rädda liv och göra bra räddningsinsatser vid exempelvis sprängningar och byggnadskollapser behöver vi koncentrera förmågorna till en station vardera.

Ni kan väl bara begära mer pengar till räddningstjänsten?
Svar: Räddningstjänst är en offentlig verksamhet som betalas via skattemedel. Precis som annan offentlig verksamhet måste vi se till att hantera tilldelade pengar på ett klokt och rimligt sätt. All offentlig verksamhet har ett tuffare ekonomiskt läge nu och flera år framåt och då behöver vi alla hjälpas åt.

Jag har läst om räddningsdykare och att ytlivrädda? Är det samma sak eller olika?
Svar: Nej, det är inte samma sak. Räddningsdykare har särskild utbildning och utrustning för att kunna dyka på djupet. Idag är det ungefär 40 personer fördelade på två av våra heltidsstationer hos oss som har den kompetensen. I grunden kan dessutom de flesta brandmännen vid nästan alla våra 16 räddningsstationer livrädda någon som håller på att drunkna och som befinner sig på eller precis under vattenytan. Det är vad vi kallar att ytlivrädda. Vi har ungefär 350 brandmän inom förbundet och de allra flesta är utbildade och tränade för att kunna ytlivrädda.

Men räddningsdykarna räddar ju liv! Nu kommer ni inte kunna rädda dem som drunknar om de bara finns på en station.
Svar: En förmåga vi är mycket stolta över är att våra brandmän vid nästan alla våra räddningsstationer har, är utbildning och utrusning för att kunna ytlivrädda (torrdräkt, cyklop, simfenor, ofta även livräddningsbräda samt båt). Det vill säga att de vet hur de kan rädda en person som är nära att drunkna om personen är kring vattenytan. Det svåra vid drunkningar är dock att sekunderna är viktiga och vi är sällan på plats när själva drunkningen inträffar. Därför är det mycket viktigt att du som privatperson vet hur du ska göra om någon håller på att drunkna. Då kan du göra skillnad! Genom att du:

• använder flytväst
• är nykter på sjön och
• har uppsikt över badande barn

gör du stor och viktig nytta.

Ett vanligt missförstånd är att det bara är räddningsdykare som kan rädda liv vilket inte stämmer. Alla som är nära en drunkning kan rädda liv. Vår särskilda räddningsdykning används för att söka efter och rädda den som hamnat under vattenytan, men detta sker väldigt sällan. Det var 16 år sedan vi räddade personer till livet med hjälp av räddningsdykning.

Hur vanligt är det att det finns räddningsdykare vid räddningstjänsten?
Svar: i Sverige finns det idag 17 räddningstjänster som har en egen räddningsdykarorganisation (totalt finns det ca 160 räddningstjänster organiserade på olika sätt i enskild kommun, som nämnd eller som förbund). De största räddningstjänsterna som har räddningsdykare är bland andra Storstockholms Brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd som alla har en organisation var. Vi, RTÖG, är den enda räddningstjänsten med två organisationer (en i Linköping och en i Norrköping).

Hur kan ni besluta om att en stad ska bli utan dykare? !
Svar: Den stad som inte kommer ha kvar räddningsdykare på stationen blir inte utan räddningsdykare. Däremot kommer de att komma från den andra staden när de behövs. Så är det även idag för våra övriga kommuner i länet.

Redan idag har brandmän på de flesta av våra 16 räddningsstationer utbildning och utrustning för att ytlivrädda, det vill säga livrädda den som finns kring ytan och som håller på att drunkna. Det är i de allra flesta fallen avgörande för den som håller på att drunkna att få minutsnabb hjälp av någon i närheten. Den hjälpen behöver oftast komma från dem som finns i närheten.