Härifrån utgår snart våra specialförmågor

När samhället förändras uppstår nya risker och då måste vi anpassa vår verksamhet till dessa. Därför koncentrerar vi nu dagens tre specialförmågor och utökar med ytterligare två: brandsläckning i komplicerade byggnader samt sök- och räddningsförmåga vid kollapsade byggnader.

De tre specialförmågor som vi har idag är:

• ”räddningsinsatser vid kemikalieolyckor”,
• ”räddning vid hög höjd eller i lågpunkter” (brunnar etc) samt
• ”räddningsdykning”.

Dessa förmågor har vi idag på två stationer per förmåga, det vill säga en vardera i Linköping respektive Norrköping.

För att kunna satsa på ytterligare specialkompetens för att till exempel kunna hantera de allt mer vanliga sprängningarna eller nya byggnadskonstruktioner med högre hus eller hus i trä, behöver vi koncentrera våra nuvarande förmågor till en station per förmåga.

Våra specialförmågor kommer i och med denna koncentration och utveckling att utgå från följande stationer:

• Räddningsdykning kommer att utgå från station Centrum i Norrköping.
• Räddning vid hög höjd eller lågpunkter kommer att utgå från station Kallerstad i Linköping.
• Räddningsinsatser vid kemikalieolyckor kommer att utgå från station Kvillinge i Norrköping.

De två nya förmågorna kommer att organiseras så här:

• Brandsläckning i komplicerade miljöer kommer att utgå från station Kallerstad i Linköping.
• Sök- och räddningsförmåga vid kollapsade konstruktioner kommer att utgå från station Lambohov i Linköping.

Varifrån de olika specialförmågorna nu kommer att utgå beror bland annat dels på hur riskmiljöerna ser ut i vårt område och dels var olyckorna rent statistiskt tidigare har inträffat och förväntas inträffa.

När de olika förmågorna kommer att koncentreras och finnas på plats är lite olika beroende på de olika områdenas förutsättningar. Oavsett var de finns så kommer du som behöver hjälp att få den eftersom vi verkar över ett stort område och använder våra resurser där de då just då behövs.

Läs nyheten från 10 december om arbetet med våra specialförmågor här:

Vi koncentrerar och utökar våra specialförmågor

Frågor och svar om våra särskilda förmågor

Vad är en specialförmåga (eller särskild förmåga)?
Svar: Det vi benämner som en särskild förmåga eller specialförmåga är en förmåga som medarbetare med särskild kunskap, träning och förmåga har. Idag är dessa förmågor:

• att kunna göra insatser vid kemikalieolyckor
• räddningsdykning
• räddning på hög höjd eller i lågpunkter (brunnar etc).

Var och en av dessa har vi idag vid två stationer per förmåga. När vi nu behöver utöka våra förmågor för att även kunna rädda liv vid exempelvis sprängningar och byggnadskollapser behöver vi koncentrera förmågorna till en station vardera.

Varför koncentreras räddningsdykningen till station Centrum?
Svar: Räddningsdykningen kommer utgå från station Centrum av flera olika skäl. Ett är att det finns, och kommer att finnas, fler riskmiljöer i området i form av inre hamn med bostäder, yttre hamn med yrkesmässig trafik, ett rikt kultur- och nöjesliv i tätorten samt skärgårdsmiljöer där risken för drunkning är högre. I Norrköping har vi dessutom bättre tillgång till miljöer där fler olika övningar kan ske i skifttjänst. Ett annat skäl är att vi statistiskt sett har fler drunkningar kring Norrköping.

Varför koncentreras höghöjdsräddningen till station Kallerstad?
Svar: Höghöjdsräddning kommer utgå från station Kallerstad eftersom vi här har närhet till bra övningsförutsättningar. Vi har idag även redan utrustning och kompetens här. Dessutom ser vi att det är lämpligt att kombinera höghöjdsräddning med brandsläckning i komplicerade miljöer, en ny förmåga som också kommer utgå från Kallerstad.

Varför koncentreras kemräddningen till station Kvillinge?
Svar: i Norrköping har vi i särklass flest farliga verksamheter jämfört med i Linköping. Vi bedömer även att insatsplanering, orienteringar och samövning med verksamheter kan ske effektivare från station Kvillinge.

Varför lägger ni brandsläckning i komplicerade miljöer vid station Kallerstad?
Svar: Detta är en ny förmåga vi behöver skaffa oss och eftersom Linköping är den stad som befäster sin position som den starkaste tillväxtorten i förbundet och där flera komplexa miljöer växer fram (höga byggnader, tät bebyggelse, underjordsanläggningar och fler trähus), bedömer vi att den ska finnas här. I Linköping har vi även närheten till den räddningsforskning som sker på universitetet (LIU) och FOI (totalförsvarets forskningsinstitut) som vi kan dra nytta av.

På station Kallerstad har vi dessutom medarbetare som redan idag jobbar i plan- och byggprocesser vilket underlättar kunskapsöverföring internt.

Varför lägger ni sök- och räddningsförmågan vid station Lambohov?
Svar: Detta är en ny förmåga vi behöver skaffa oss och att utgå med denna från station Lambohov är en fördel eftersom vi redan idag har förmågan till tung räddning och drönarhantering här. I Linköpings finns dessutom flera verksamheter som är potentiella måltavlor för sprängningar och militära angrepp (Försvarsindustrin, blåljusmyndigheter, länsstyrelsen, lärosäten). Inom Linköpings kommun finns även FRG (Frivillig resursgrupp), en verksamhet som man har avsikten att utveckla.

Varför kan ni inte behålla de särskilda förmågorna som idag?
Svar: Förändringarna är nödvändiga av flera samverkande skäl. Dels kommer vi behöva göra vissa besparingar beroende på att medlemsbidragen inte ökat i den omfattning som våra kostnader ökat, samtidigt som vi har kostnadsökningar och minskade intäkter. Och dels har riskbilden förändrats så att vi måste bli duktigare och även rädda liv inom andra och nya områden. Vi kan därför inte både ha kvar nuvarande särskilda förmågor som idag och skaffa oss nya. Det är inte rimligt vare sig ekonomiskt eller arbetsbelastningsmässigt för våra medarbetare.

Vi måste kunna rädda liv inom fler områden än idag, bland annat vid sprängningar som blir allt vanligare, och för det måste vi satsa på kompetens- och materialhöjning även här.

Vad gör förbundet för att förstärka sin förmåga nu när det bara blir särskilda förmågor på en station?
Svar: Totalt sett kommer förbundet få fler särskilda förmågor än tidigare. Dessa förmågor kommer att finnas vid de stationer där underlag visar att det finns ett större behov av dem och där i vissa fall en viss kompetens även redan finns. När det gäller räddningsdyket kommer den station som inte har kvar detta att få ny utrustning som gör det möjligt att kunna vara snabbare ute på plats för att göra snabba insatser, bland annat så kallade rescue runners .

Räddningsdykare, ytlivrädda? Är det samma sak eller olika?
Svar: Nej, det är inte samma sak. Räddningsdykare har särskild utbildning och utrustning för att kunna dyka på djupet. Idag är det ungefär 40 personer fördelade på två av våra heltidsstationer hos oss som har den kompetensen.

I grunden kan dessutom de flesta brandmännen vid nästan alla våra 16 räddningsstationer livrädda någon som håller på att drunkna och som befinner sig på eller precis under vattenytan. Det är vad vi kallar att ytlivrädda. Vi har ungefär 350 brandmän inom förbundet och de allra flesta är utbildade och tränade för att kunna ytlivrädda.

Men räddningsdykarna räddar ju liv! Nu kommer ni inte kunna rädda dem som drunknar.
Svar: En förmåga vi är mycket stolta över är att våra brandmän vid nästan alla våra räddningsstationer har, är utbildning och utrusning för att kunna ytlivrädda (torrdräkt, cyklop, simfenor, ofta även livräddningsbräda samt båt). Det vill säga att de vet hur de kan rädda en person som är nära att drunkna om personen är kring vattenytan.

Det svåra vid drunkningar är dock att sekunderna är viktiga och vi är sällan på plats när själva drunkningen inträffar. Därför är det mycket viktigt att du som privatperson vet hur du ska göra om någon håller på att drunkna. Då kan du göra skillnad! Genom att du:

• använder flytväst
• är nykter på sjön och
• har uppsikt över badande barn

gör du stor och viktig nytta.

Ett vanligt missförstånd är att det bara är räddningsdykare som kan rädda liv vilket inte stämmer. Alla som är nära en drunkning kan rädda liv. En räddningsdykare kommer ofta senare till en olycksplats och får då ofta i uppgift att dyka på djupet och ta upp den som redan har drunknat. Vår särskilda räddningsdykning används för att söka efter och rädda den som hamnat under vattenytan, men detta sker väldigt sällan. Det var 16 år sedan vi räddade personer till livet med hjälp av räddningsdykning,

Hur vanligt är det att det finns räddningsdykare vid räddningstjänsten?
Svar: i Sverige finns det idag 17 räddningstjänster som har en egen räddningsdykarorganisation (totalt finns det ca 160 räddningstjänster organiserade på olika sätt i enskild kommun, som nämnd eller som förbund). De största räddningstjänsterna som har räddningsdykare är bland andra Storstockholms Brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd som alla har en organisation var. Vi, RTÖG, är den enda räddningstjänsten med två organisationer (en i Linköping och en i Norrköping).

Ni kan väl bara begära mer pengar till räddningstjänsten?
Svar: Räddningstjänst är en offentlig verksamhet som betalas via skattemedel. Precis som annan offentlig verksamhet måste vi se till att hantera tilldelade pengar på ett klokt och rimligt sätt. All offentlig verksamhet har ett tuffare ekonomiskt läge nu och flera år framåt och då behöver vi alla hjälpas åt.