NCC bergtäkter

Informationen senast uppdaterad 2019-10-01

Bakgrund

NCC Industry AB (nedan kallat NCC) bedriver sådan verksamhet på två bergtäkter att de omfattas av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, den så kallade Sevesolagstiftningen. I denna lagstiftning finns det två kravnivåer, beroende på vilken mängd kemikalier som hanteras, men i båda finns det krav gällande att delge allmänheten information om risker i verksamheten och hur dessa hanteras. De två bergtäkterna benämnda Dala och Skärlunda som är lokaliserade i Åtvidabergs respektive Norrköpings kommun omfattas av den lägre kravnivån.

Kontaktuppgifter

NCC Industry AB
Adress: NCC Industry AB, 195 04 Rosersberg (huvudkontor)
Bergtäkternas lokalisation; Dala 2:1 och Björkekrog 1:1 (Dala), Borg 14:40 och 14:1 (Skärlunda)
Kontaktpersoner: Martin Berntsson-Zetterholm,
Tel: 076-136 97 28
E-post: martin.zetterholm@ncc.se

Verksamhet och farliga ämnen

På NCC:s bergtäkter tillverkas olika typer av stenmaterial främst för vägar, men även ballast till asfalt, betong eller järnväg kan förekomma. Normalt sker det sprängning i täkten 5-8 ggr/år. Vid dessa sprängningar laddas det normalt med ca 10-14 ton sprängämne.

De två bergtäkterna Dala och Skärlunda omfattas av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå på grund av att deras hantering av sprängämnen (ammoniumbaserade), som är explosiva, överstiger 10 ton vid ett och samma sprängtillfälle. Sprängmedlen förvaras inte på anläggningarna utan anländer med lastbil vid sprängtillfällena.

Förutom sprängämnen hanteras också dieselolja och spillolja för maskinernas drift.

Sprängämnen
Sprängämnen som är baserade på ammoniumnitrat, kallade tekniska nitrat, är mycket oxiderande och kan resultera i en explosion. De kan också ge lungskador vid förtäring, och kontakt med brännbart eller organiskt material kan orsaka brand.

För att reducera risken för okontrollerad explosion består sprängmedlet av olika komponenter som var för sig är icke-explosiva, och det föreligger således ingen risk för explosion vid transport eller hantering. Det är först efter blandning och förgasning i borrhålen på bergtäkten, en kort tid precis i samband med sprängning, som ämnet ”aktiveras” till ett sprängmedel. Även i denna form är det relativt okänsligt mot friktion, stötar och slag. Det är istället det patronerade sprängmedlet i botten på ett borrhål som är den mest känsliga komponenten och det är där sannolikheten för en okontrollerad explosion är störst. Inga sprängmedel förvaras således på anläggningarna mellan sprängningstillfällena.

Diesel och eldningsolja
Diesel och eldningsolja är en lättare oljor som är brandfarliga, men relativt svåra att antända. Diesel och eldningsolja är cancerframkallande och vid förtäring kan det vara dödligt om det kommer ner i luftvägarna. Små mängder räcker för att förorena dricksvatten, en deciliter av diesel eller eldningsolja räcker till att förorena tiotusen kubikmeter vatten. Utsläpp som sprids till mark, grundvatten eller vattendrag orsakar miljöskador, framförallt för vattenlevande organismer och kan ge skadliga långtidseffekter i miljön.

Risker vid verksamheten på NCC:s bergtäkter

NCC:s bergtäkter med sprängningar på över 10 ton började omfattas av Sevesolagstiftningen när förordningen (2015:236) och föreskrifterna (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor reviderades och trädde i kraft 1 juni 2015 med krav på ett handlingsprogram till 1 juni 2016. Anläggningen har alltså inte omfattats tidigare och riskerna vid anläggningen är därför inte till fullo granskade av Räddningstjänsten De risker som NCC har identifierat redovisas nedan.

En olycka i samband med transport, hantering eller sprängarbeten med sprängämnena kan leda till en oavsiktlig kraftig explosion. Vid en sådan oavsiktlig detonering kan stötvåg och stenkast orsaka personskador och materiella skador inom ett stort avstånd från platsen för sprängning. Risken för explosion har bedömts som liten eftersom de olika beståndsdelarna i sprängämnet blandas strax innan sprängning och att det mellan sprängtillfällena inte hanteras någon explosiv vara på området. Den största sannolikheten för en oavsiktlig explosion utgörs istället av det patronerade sprängmedlet i botten på ett borrhål. Vid en explosion i dessa begränsas konsekvenserna till verksamhetsområdet. Täkterna och dess omedelbara närhet utryms innan varje sprängning. Verksamhetens yttre gräns (verksamhetsområdet) utgör ett maximalt skyddsområde där tillträde för allmänheten inte tillåts i samband med sprängning.

Ett läckage av sprängämne i samband med transport eller hantering av produkter vid laddning och sprängning kan orsaka negativa följder på mark och ytvatten på grund av sprängmedlens höga innehåll av kväve. Exempelvis kan ett utsläpp i recipienten (bäck eller dike) direkt skada vattenlevande organismer samt bidra till övergödning.

Varning till allmänheten vid olycka på NCC:s bergtäkter

Vid en händelse på bergtäkterna varnas allmänheten och informeras vid situationer som kan innebära fara för liv. För detta ändamål finns varnings- och informationssystemet ”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA). Systemet består dels av meddelande i radio och TV och dels av sirener för utomhusvarning. Det kan även kombineras med ett textat varningsmeddelande (sms) till de telefoner som är registrerade i det drabbade området.  Systemet är till för att snabbt kunna nå ett stort antal människor i ett eventuellt riskområde.

Så snart som möjligt efter att sirenerna har utlösts ska ett varningsmeddelande gå ut i radio och TV. Meddelandet ska upprepas inom fem minuter och sänds alltid i samtliga radio- och TV-kanaler som omfattas av systemet. Det kan också kompletteras med ett omedelbart utskick av varningsmeddelande i textformat till de telefoner som är registrerade i området.  Meddelandet ska innehålla följande information:

• vad som hänt
• vad som utgör det akuta hotet mot liv, hälsa och miljö
• anvisningar om vad människor ska göra för att skydda sig
• vad allmänheten kan göra för att eventuellt underlätta räddningsarbetet

När faran upphört ska signalen ”faran över” sändas: en 30 sekunder lång, sammanhängande signal. Sirenerna för utomhusvarning prövas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00.

Räddningstjänsten Östra Götaland har möjlighet att utlösa VMA både från skadeplatsen och från Räddningscentralen på station Lambohov, Linköping. Dessutom har vissa verksamheter fått tillstånd att själva utlösa VMA för att snabbt kunna varna allmänheten i omgivningen. NCC:s bergtäkter har inte denna möjlighet och kommer vid behov samverka med Räddningstjänsten Östra Götaland som utlöser VMA och ansvarar för att information går ut i radio och TV.

Räddningstjänsten Östra Götalands plan för räddningsinsatser på NCC:s bergtäkter

För att kunna ingripa vid olyckor som hotar människors liv och hälsa, egendom och miljö finns totalt 16 räddningsstationer i Räddningstjänsten Östra Götaland, organiserade inom fem kommuner. Av våra dessa är fyra heltidsbemannade, två i Linköping och två i Norrköping. Det finns alltid minst 60 utryckande brandmän och 16 befäl i jour och beredskap. För ledning, samordning och samverkan finns dessutom befäl och operatör för inre ledning, en insatschef och en räddningschef i beredskap. Förutom de resurser som finns inom Räddningstjänsten Östra Götalands organisation finns direkt operativ samverkan med räddningstjänsterna i Östergötland, vilka hanteras från räddningscentralen på Lambohov.

För olyckor som kan inträffa på NCC:s bergtäkter har Räddningstjänsten Östra Götaland information om anläggningen och annat förberett ledningsstöd. Insatsplaner som syftar till att underlätta för räddningspersonalen att begränsa följderna av en olycka och att varna och skydda allmänheten kommer efter hand att upprättas när verksamhetens handlingsprogram och riskanalys är granskad.

Vid en olycka på NCC:s bergtäkter kommer Räddningstjänsten att upprätta en samverkan med relevanta funktioner på verksamheten för att på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt begränsa skadan och återställa situationen till ett statiskt och säkert läge. Räddningstjänsten kommer att använda dokumentation och annat beslutsstöd för att fatta korrekta beslut och har även möjlighet att upprätta en stab med personer som analyserar risker och handlingsalternativ.

Vid en oavsiktlig explosion kommer Räddningstjänsten att i samverkan med NCC:s personal och deras entreprenörer som utför sprängningarna säkerställa att inte fler explosioner äger rum. Därefter kommer arbetet att inrikta sig på att söka efter personer, spärra av samt evakuera anläggningen. Räddningstjänsten kommer att samverka med experter i hållfastighet för att på ett så säkert sätt som möjligt söka igenom rasmassorna. Resurser för att göra tunga lyft och övrig nödvändig utrustning kommer att larmas som specialenheter från Räddningstjänsten eller rekvireras från företag i regionen. För att eftersöka saknade personer har Polismyndigheten hundar speciellt utbildade på att söka efter människor.

Utöver dessa lokala och regionala samverkansparter har Räddningstjänsten Östra Götaland tillgång till ett nationellt kontaktnät av expertis inom en rad områden som förmedlas genom Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Genom MSB kan vi också hjälp få med bedömningar och rekvirering av statliga resurser.

Vid läckage av explosivämnen med högt kväveinnehåll kommer Räddningstjänsten att försöka begränsa spridningen av ämnet med fokus på att förhindra att det når recipient. Samverkan kommer att ske med de lokala miljökontoren i Åtvidaberg respektive Norrköping för att säkerställa att konsekvenserna minimeras.

Om ett läckage av diesel eller eldningsolja inträffar kommer Räddningstjänsten att begränsa omfattning och spridning av läckage med absorbenter och länsor, samt i samverkan med verksamheten och kommunernas miljökontor vidta lämpliga åtgärder för att reducera miljöpåverkan.

Räddningstjänstens arbete med att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckor på NCC:s bergtäkter

I verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen ställs långtgående krav på det interna säkerhetsarbetet. Detta medför att Räddningstjänsten Östra Götalands kontakter med dessa verksamheter bygger på ett nära samarbete. 

Tillsyn

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är central samordnande myndighet för Sevesoregelverket och tillsynen utförs av Länsstyrelsen. I tillsynen deltar företrädare för kommunens miljö- och hälsoskyddskontor och räddningstjänsten. För information om den senast utförda tillsynen eller planerade tillsyner på NCC:s bergtäkter, se Länsstyrelsens webbsida www.lansstyrelsen.se/ostergotland eller kontakta dem på 010-223 50 00.

Utöver denna tillsyn utför Räddningstjänsten tillsyn utifrån Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. En särskild paragraf (2 kap. 4§) i denna lag ställer mer långtgående krav på företag som bedömts bedriva verksamhet där en olycka skulle kunna orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Samtliga företag som omfattas av den så kallade Sevesolagen omfattas också av denna paragraf och benämns som farliga verksamheter. Med stöd av denna lag för Räddningstjänsten Östra Götaland en dialog med verksamhetsutövaren om vilken beredskap verksamheten bör hålla inför en eventuell olycka.

Övningar

I Sevesolagstiftningen finns krav på att verksamheter som omfattas av den högre kravnivån och räddningstjänsten ska samöva minst en gång var tredje år. Räddningstjänsten Östra Götaland anser att övningar, både samövningar och enskilda inom verksamheten, är mycket relevanta för att pröva och säkerställa att en olycka kan hanteras på ett tillfredställande sätt.  Räddningstjänsten har därför upprättat en övningsplan som inte bara omfattar sevesoverksamheter på högre kravnivån, utan också verksamheter på den lägre kravnivån samt de verksamheter som enbart omfattas av Lagen om Skydd mot Olyckor 2 kap. 4§ är också inkluderade. Denna plan innehåller tidpunkter för när och hur verksamheten övades senast, samt när nästa övning ska ske. Övningar kommer att hållas regelbundet med NCC för att identifiera brister i beredskapen, insatsplaner och räddningstjänstens förmåga i syfte att utveckla säkerhetshöjande åtgärder.